Dag 17 & 18

Dag 17 & 18

Igår var det fredag, men konstigt nog kändes det som typ måndag. Vet inte riktigt varför. Men när man bara har föreläsningar två dagar i veckan blir det lätt att alla dagar är samma – spelar ingen roll om det är måndag eller fredag liksom. Rätt skönt tycker jag. I vilket fall som helst, kändes det som att veckan bara hade nått sin början.

Jag ägnade hela dagen till att plugga på min tenta och jag tyckte det gick bra. Jag fick lite hjärngymnastik flera timmar i sträck. Efter det kändes det som att även fysisk träning behövdes så jag och sambon begav oss till gymmet. Inga biverkningar från Valdoxan denna dag heller. Fantastiskt!

Idag är det lördag och det betyder oftast frihet. Inte lika många måsten, ingen skola, inget jobb och man hinner göra lite vad man känner för. Att njuta och slappna av lite helt enkelt. På agendan stod det middag i en stad en timme härifrån. Bilfärden dit var helt bekymmersfri, det gick så himla bra!

Efter middagen när vi skulle åka hem, började min nervositet smyga sig på. Det var mörkt ute och jag kände mig mätt. Och dessutom visste jag att vi skulle sitta i bilen en timme för att komma hem. Men denna känsla släppte så snabbt. Jag hade ingenting att oroa mig för.

Men VARFÖR känns det alltid mer pirrigt när det är kväll, när det är mörkt och när jag är på väg hem?

Det är precis som om min kropp äntligen försöker slappna av efter dagens aktiviteter och på något sätt börjar känna efter. Blir bara så trött på att jag ska oroa mig i onödan…

Nu är det som sagt lördagskväll och jag njuter av pianomusiken i bakgrunden, det är så vackert! Nu ska jag helt enkelt fira med en öl – för det är jag värd J