Dag 6

Dag 6

När jag gick och la mig igår kväll var jag alldeles utmattad. Utmattad efter min migrän och de små ”kickarna” eller ”stötarna” som smäller till i huvudet med jämna mellanrum. Väldigt obehagligt då man känner sig väldigt yr och snurrig i huvudet. Jag var precis på väg att somna in, kändes nästan som om jag föll djupare och djupare ner i sängen, och då kom ångesten. Ångesten om att jag kanske mådde lite illa. Och det kändes som om jag inte hade någon kontroll alls. Sprang till toaletten och trodde jag skulle spy, men det hände aldrig. Att jag aldrig lär mig. Jag spyr ju aldrig. Ändå så tror jag att jag är så nära varje gång. Märkligt. Faktum är att min ångest nästan alltid lägger sig bara jag får gråta lite. Att gråta gör att jag släpper ut alla känslor och jag tillåter mig själv att vara ledsen och må dåligt. Det är en sån skön känsla efter att man gråtit ut. Som en lättnad ungefär.

Sen somnade jag snabbt. Det var jätteskönt. Klockan ringde klockan 7 imorse, inte jättepigg på att stiga upp då, men jag tog mig i kragen och gjorde lite frukost. Kände yrsel och trötthet.

I skolan kändes det relativt bra. Ibland ”gungade” det i mig på något sätt, som om man sitter på en båt. Att tänka på i detta fall, är att inte stressa upp sig, för då blir yrseln alltid hundra gånger värre. Acceptera det istället, så släpper det i alla fall lite. Och i nästa sekund glömmer man nästan bort det, för en stund. Härligt.

Jag gick till och med ut på stan och shoppade. Det var väldigt varmt och kvavt ute, så svetten rann en del kan jag säga. Men jag gav mig inte! Några tröjor skulle jag minsann få unna mig! Och det gjorde mig så glad.

När jag kom hem försökte jag plugga, men när jag började läsa i boken fick jag synbortfall, texten bara försvann framför mig. Jag tror det var efter gårdagens migrän. Den sitter fortfarande i lite. Jag gick och vilade en timme och efter det kändes det lite bättre.

Och efter detta, stack jag och sambon till stan ännu en gång – den här gången för att köpa skor. Ett par skor jag länge kollat på och tyckte nu det var dags att skaffa dom också! Och jag blev glad igen.

Jag tror det är viktigt att man försöker göra något man blir glad av i alla fall minst en gång per dag.

Det gör att man kan längta. Och även om det bara handlar om att ta en god fika, att kolla på en bra film hemma i soffan eller att shoppa så är i alla fall den glädjen så himla betydelsefull.

Idag blev det lyckligtvis ingen ny och obehaglig biverkning. Det kanske håller på att vända nu.  Efter att medicinerna Valdoxan och Sertralin krigat färdigt i min kropp, kommer jag säkerligen få njuta. Jag tycker faktiskt jag är värd det! J